söndag 12 augusti 2012

Att "hundifiera" sitt hem...

Man tror inte att ens liv ska förändras när man skaffar hund. Jag skulle nog inte direkt säga att mitt gjort det heller rent praktiskt. Jo visst, jag är mer hemma och jag går ut på promenader oftare än innan. Men annars? Nej. Ändå har det smygit sig in, sakta men säkert har de där små detaljerna flyttat in för att stanna. Mer än de rent självklara förståss.

Redan när man kommer in i vår hall råder det inget tvivel om att här bor det en hund. För det ovana "ickehundägarögat" kanske det faktiskt skulle se ut som det fanns ett helt gäng om man tittar till antalet hundar som skulle kunna få plats i alla halsbanden och kopplen. Frågar du mig? Halsband får man aldrig för många av! Den älskade och naggade frisbeen är förståss också ett måste i hallen så den inte under några omständigheter glöms när det vaknas promenad. Vidare in i hallen finns den härligt kitschiga lampan i form av en (visserligen engelsk) bulldog som mamma köpte i New York.


Min absoluta favoritdel i lägenheten tillägnad vår bästa vän!


Sedan finns ju de där små detaljerna, hundkudden, leksakslådan (som det sällan rotas i om inte matte blir väldigt leksugen) och Franks eget lilla apotek med allt från koksaltlösning, tassalva och våtservetter till kortisonspray, Malaseb och ögondroppar.


Matskålarna som nästan alltid är halvfulla med underlägg från Hemtex.


Så nära men ändå ifred. Hundsängen är en fristad i hemmet.




Finaste korven <3




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar